Syftet med studie var undersöka faktorer relaterade bedömning av elever årskurs finländska grundläggande utbildningen fokus vitsord skolämnena modersmål litteratur matematik samt uppförande. Avsikten belysa som inverkar vitsordsgivningen är betydelse möjligheter val studieinriktning följande utbildningsstadium. undersöktes skolvisa skillnader hur lärarskattad motivation elevernas uppförande kan förklara diskrepansen mellan testresultat standardiserade test matematik. hurdana skolprestations- beteendeprofiler kunde identifieras bland eleverna baserat litteratur uppförandevitsord resultat i gällande läs- skrivförmåga profiler skiljer sig åt temperamentsegenskaperna uthållighet impulsivitet. samband erhållen specialundervisning skolprestationer matematik kön utbildningsval efter avslutad utbildning. Vidare prediceras ämnesvitsord specialundervisning kön. På skolnivå förekom inga ämnesbedömningen variationen fanns elevnivå. uppförandebedömningen däremot skillnader. Regressionsanalyser visade den starkaste prediktorn för och såväl då ett positivt/negativt diskrepansvärde gav högre/lägre ämnet än förväntat utgående från testresultaten. förklarade även uppförandevitsordet en del diskrepansen. Den latenta profilanalysen identifierade baserade på test. Variansanalyser profilerna skiljde varandra Elever hög låg impulsivitet hade högst bäst testresultat medan lägst vitsord. T-test flickor signifikant högre pojkarna fått lägre bägge ämnena inte det att sökte gymnasieutbildning grundskola siktade yrkesutbildning. Hierarkisk logistisk regressionsanalys vitsorden predicerade utbildningsval gjorde när man kontrollerade skolprestationer. Sammanfattningsvis konstateras lärares upplevelser elevers motivation temperament ämnesbedömningen 9. Samtidigt dessa ämnen utbildningsinriktning synliggöra bedömningen därför yttersta vikt.