Syftet med denna studie var att undersöka faktorer relaterade till bedömning av elever i årskurs 9 den finländska grundläggande utbildningen fokus på vitsord skolämnena modersmål och litteratur matematik samt uppförande. Avsikten belysa som inverkar vitsordsgivningen är betydelse för möjligheter val studieinriktning följande utbildningsstadium. I undersöktes skolvisa skillnader hur lärarskattad motivation elevernas uppförande kan förklara diskrepansen mellan testresultat standardiserade test matematik. II hurdana skolprestations- beteendeprofiler kunde identifieras bland eleverna baserat litteratur uppförandevitsord resultat gällande läs- skrivförmåga dessa profiler skiljer sig åt temperamentsegenskaperna uthållighet impulsivitet. III samband erhållen specialundervisning skolprestationer matematik kön utbildningsval efter avslutad utbildning. Vidare prediceras ämnesvitsord specialundervisning kön. På skolnivå förekom inga ämnesbedömningen variationen fanns elevnivå. uppförandebedömningen däremot skillnader. Regressionsanalyser visade starkaste prediktorn såväl då ett positivt/negativt diskrepansvärde gav högre/lägre ämnet än förväntat utgående från testresultaten. förklarade även uppförandevitsordet en del diskrepansen. Den latenta profilanalysen identifierade baserade test. Variansanalyser profilerna skiljde varandra Elever hög låg impulsivitet hade högst bäst testresultat medan lägst vitsord. T-test flickor signifikant högre pojkarna fått lägre bägge ämnena inte det sökte gymnasieutbildning grundskola siktade yrkesutbildning. Hierarkisk logistisk regressionsanalys vitsorden predicerade utbildningsval gjorde när man kontrollerade skolprestationer. Sammanfattningsvis konstateras lärares upplevelser elevers motivation temperament ämnesbedömningen 9. Samtidigt ämnen utbildningsinriktning Att synliggöra bedömningen därför yttersta vikt.